Kan knappt prata.
Kan knappt stå.
Kan knappt leva.
Jag dör, på riktigt.
Det låter inte ens normalt när jag andas.
Väntar på att pappa ska komma hem med glass. Jag har ätit kalla chokladbollar med sån där.. fyllning som har legat i frysen, är asskönt för halsen. Dock känner jag ingen smak, dom kanske smakar skit? Åsa ringde idag och det tog kanske fem minuter tills jag förstod vem det var som ringde.. Men fan jag orkar inte skriva ett referat eller en argumentation! Kan inte sova heller, om nätterna är det värst och så fort jag blundar dunkar allt och smärtan känns ännu värre! Fan vad jag klagar, men seriöst. Det är fan synd om mig.

Just nu, _hatar_ jag livet! Eller min situation.. livet är ganska fint ändå. Jag får pengar på söndag. Jag undrar hur mycket i lön jag får. Hihu.

Mmm...mmmmmmmmarcus. Nu med ett läckert choklad överdrag.... MMmm.